Felicia, Adjá¶

Felicia fá¶rsvann.
Kan ná¥gon sá¤ga hur.
Som fá¥geln ur sin bur,
som isen ná¤r det vá¥ras,
som ká¤rlek ná¤r den sá¥ras,
som tur utan retur.
Felicia fá¶rsvann.
kan ná¥gon sá¤ga hur.

Felicia á¤r dá¶d.
Dá¶tt á¤r mitt enda hopp,
fá¶rsvunnen hennes kropp.
Av ná¤cken blev hon tagen
och ner i á¤lven dragen.
Hon flyter aldrig upp.
Felicia á¤r dá¶d,
fá¶rsvunnen hennes kropp.

Felicia fá¶rsvann.
Felicia, adjá¶.
Vi má¥ste alla dá¶.
Du kysste mig pᥠmunnen,
du log och var fá¶rsvunnen.
Ditt ká¶tt var ocksᥠhá¶.
Felicia fá¶rsvann.
Felicia, adjá¶.