Visslaren

Det á¤r ná¥got i dina á¶gon
som skrá¤mmer mig sá¥
Det fastnar pᥠmin trá¶ja
som ditt elektriska há¥r
Det á¤r ná¥got som á¤r fel
men sᥠká¤nner jag já¤mt
Jag har damm i mina vener
Daterad som ett ská¤mt

Jag sparar allt du slá¤nger
Allt det fula som berá¶r
men det har blivit svá¥rare att laga det du fá¶rstá¶r
Du har blivit lá¤ttantá¤ndlig,du brá¤nner allt du rá¶r
Jag har blivit á¤ldre,saknar glá¶d
men det rá¥r jag inte fá¶r...

En gá¤spning mellan orden
Radion kvá¤ver allt
Genom papperstunna vá¤ggar
visslar ná¥gon falskt
Det á¤r ná¥got i dina á¶gon
Slá¥r gnistor,glittrar till
& glá¶dlamporna blinkar,dá¶r
och allt stá¥r still

Jag sparar allt du slá¤nger
allt det fula,allt som stá¶r
men det har blivit svá¥rare att skydda det som á¤r ská¶rt
Du har blivit lá¤ttantá¤ndlig,du brá¤nner allt du rá¶r
Jag har blivit á¤ldre,saknar glá¶d
men det rá¥r jag inte fá¶r

Det á¤r minnen fá¶r livet
men du tar allting fá¶r givet