Lipsill

Jag stod pᥠen nattbuss och sá¥g hur allting myllrade av liv
Det var á¤ndᥠsᥠá¶dsligt, om man kunde fá¶rstᥠhur allt gick sᥠfel?
Och vad á¤n de e

Din lipsill, sluta grina,
vad á¤r det som á¤r sᥠsvá¥rt?
Dina minnen sá¤ger allting, [du tror du att du bá¤r]
Vá¤rken slá¤pper efter ett tag, och dᥠses vi snart

Du kan má¥nga sá¥nger som bra beskriver dig som du vill va
Man ká¤nner igen sig och slipper va sᥠensam som man á¤r
bland stadens alla trá¤d, en egen vá¤rld

Sᥠlistigt, det var som ett knivhugg
pᥠkrogen mitt pᥠdan
Och pᥠriktigt á¤r en dagdrá¶m, du tror du att du bá¤r
Vá¤rken slá¤pper efter ett tag, och dᥠses vi snart